Kristnas politiska preferenser (och Guds rike)

Med tanke på att det snart är val i Sverige har jag funderat lite på det här med politik och hur (vi) kristna resonerar kring det hela. Det finns tydligt två läger, något som inte minst visar sig i att de kristna kärnväljare som överger Kristdemokraterna (KD) tenderar att antingen gå över till Centerpartiet (C) eller Sverigedemokraterna (SD) – två partier som i det politiska läget just nu är bittra fiender och står för radikalt motsatt politik i flera frågor. Ett annat sätt att säga det är att det verkar finnas kristna som är mer åt höger och kristna som är mer åt vänster (precis som människor i största allmänhet). (Även om C kanske inte kan påstås vara ett parti till vänster, så är det i alla fall mer till vänster än det KD de kommit från.) partier

Det ”lustiga” är att dessa två grupper – de ”högerkristna” och de ”vänsterkristna” (tillåt mig att dela in dem på detta sätt bara för enkelhetens skull) – bråkar med varandra om vad som är ett ”rätt kristet” sätt att se på politik, rösta och engagera sig i samhällsfrågor. ”Det HÄR är vad som är viktigt/bibliskt/rättfärdigt (osv.) – och det NI gör/står för/fokuserar på är INTE sann biblisk kristendom!”

”Problemet” – om man nu kan kalla det för ett problem – är att Bibeln inte diskuterar det som idag är politiska frågor utifrån en höger-vänster-skala där man är tvungen att välja antingen-eller. Den  ställer t.ex. inte tanken på social omsorg om de fattiga mot tanken på att de som kan ska arbeta, eller tanken att välkomna främlingen mot tanken att ställa krav på främligen att anpassa sig.

Lite Bibelord för att styrka detta. Läs både ”… därför befaller jag dig: Du ska villigt öppna din hand för din broder, för de behövande och fattiga i ditt land” (5 Mos 15:11b), och ”den som inte vill arbeta ska inte heller äta” (2 Tess 3:10).

Läs både ”En främling ska du inte förtrycka. Ni vet själva hur främlingen känner det, eftersom ni har varit främlingar i Egyptens land” (2 Mos 23:9), och ”En och samma lag ska gälla för er, såväl för främlingen som för den infödde, för jag är Herren er Gud” (3 Mos 24:22).

Många fler bibelord finns för att styrka båda sidor av dessa frågor (och spetsa till dem ytterligare), men dessa får tjäna som exempel. Och det finns många andra frågor som inte rent bibliskt går att dela upp i enkel höger-vänster enspårighet. Samtidigt som Bibeln utmanar oss att sälja det vi äger och ge åt de fattiga finns det också texter som talar om att det är vist att spara (både för sig själv och sina barnbarn). Bibeln klarar ofta av det vi som enskilda individer sällan klarar, nämligen att tala om ”både-och” snarare än ”antingen-eller”, att balansera paradoxer. I detta finns en viktig lärdom – det är genom att lära oss att leva i spänningarna som vi växer och utvecklas som människor och kristna, inte genom att ta de enkla vägarna ner i något av dikena.

Som jag ser det fokuserar varje grupp på ”sina” frågor, och väljer i praktiken att nedprioritera andra frågor (oftast de som är viktigast för den andra gruppen).

Den ena gruppen lyfter fram de sociala frågorna som har med rättvisa att göra: hjälpa fattiga, invandrare, föräldralösa (Obs! glömmer man de ofödda barnen här visar det bara att man är mer påverkad av sin politiska ideologi än av Bibelns syn på social rättvisa); verka för miljö och hållbarhet, kvinnors rättigheter osv. Det finns Bibelord för detta. Det är dessa kristna som när de lämnar KD går till C. Varför lämnar de KD? För att KD har stramat åt sin flyktingpolitik.

Den andra gruppen lyfter fram de frågor som anses vara mer ”socialkonservativa”: Bibelns syn på sexualitet (äktenskap mellan en man och en kvinna), de oföddas rätt till liv, att överheten bär sitt ”svärd” av en anledning (Rom 13) osv. Det finns Bibelord för detta med. Dessa kristna är trötta på ”politisk korrekthet” och moralisk relativism. Det är dessa kristna som när de lämnar KD går till SD. Varför lämnar de KD? För att Ebba gick med i Prideparaden.

(Sedan finns det naturligtvis en massa kristna som aldrig varit med KD utan är utspridda över hela det politiska spektrat, och en massa kristna som är med KD och inte tänkt överge dem.)

Vilka frågor är viktigast? Jag vill svara med en motfråga: Varför ska man välja!?  Bibeln talar om allt detta. Det är dock typiskt oss människor (kristna) att vara väldigt selektiva i vår lydnad, och sedan peka finger mot de som inte lyder exakt samma bud som vi (fast de kanske lyder andra).

Faran för de som drar mer åt vänster är idag att man börjar förhärliga (och avguda) globalism som lösningen på världens problem; faran för de som drar mer åt höger är idag densamma gällande nationalism. Jag anser att man behöver se för- och nackdelarna med båda två och försöka hitta en lämplig balans; en balans som tar hänsyn till både nödvändigheten av gränser och nödvändigheten av öppenhet.

Människors personlighet spelar roll i hur man ställer sig i och prioriterar politiska frågor (detta är bl.a. något som den kanadensiske professorn och psykologen Jordan B. Peterson lyfter). Människor som är samvetsgranna och flitiga (”Conscientious” på engelska), ordningssamma, extroverta och bestämda tenderar att vara mer konservativa; människor som är kreativa och öppna för nya erfarenheter tenderar att vara mer liberala (Det finns fler personlighetsdrag än de jag tagit med här som också spelar roll; källa: Understandmyself.com).

Om detta är sant, vilket den mesta forskningen på området tyder på, så bör vi kristna också förstå att anledningen till att vi känner mer för vissa frågor och anser att vissa frågor är viktigare än andra ibland kanske inte beror på att vi har ”mer rätt” och är ”mer bibliska” än andra, utan på att vår personlighet är mer lagd åt det hållet. Då kan vi med glädje ta oss an det vi brinner för (så länge det går i linje med Guds vilja och hans Ord), och samtidigt välsigna dem som tar sig an andra frågor. Gud är helt enkelt inte en höger- eller vänster-Gud, även om det finns ett Bibelord i Predikaren 10:22 som säger att: ”Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.” (Hoppas att du förstår att detta är ett skämt – ett anakronistiskt sådant.)

Slutligen, en kristen bör först ”söka Guds rike och hans rättfärdighet” (Matt 6:33) och inte låta sin främsta lojalitet ligga hos politiska ideologier och partier eller låta sig förblindas av dessa ideologier. Gud måste få komma först! Trots allt bekänner vi att ”Jesus är Herre”, vilket betyder mer än några ord vi säger bara för att. Att Jesus är Herre betyder att Jesus är Kung, att vi bekänner att han har all makt i himlen och på jorden (Matt 28:18), att vi böjer oss under hans vilja och styre i våra liv och tillsammans med den Helige Ande och andra kristna lever för att Guds rike ska breda ut sig på jorden. Jag vill göra några viktiga poänger gällande Guds rike:

  • Guds rike är inte som något jordiskt rike. ”Jesus svarade: ”Mitt rike är inte av den här världen. Hade mitt rike varit av den här världen, skulle mina tjänare ha kämpat för att jag inte skulle utlämnas åt judarna. Men nu är mitt rike inte av den här världen.” Pilatus sade: ”Du är alltså kung?” Jesus svarade: ”Du själv säger att jag är kung. Därför är jag född och därför har jag kommit till världen, för att vittna om sanningen. Var och en som är av sanningen lyssnar till min röst.”” (Joh 18:36-37, min kursivering). Guds rike är totalt annorlunda på avgörande sätt: ”Då kallade Jesus till sig dem och sade: ”Ni vet att de som anses vara folkens ledare beter sig som herrar över dem och att deras stormän härskar över dem. Men så är det inte hos er. Nej, den som vill vara störst bland er ska vara de andras tjänare, och den som vill vara främst bland er ska vara allas slav. Människosonen har inte kommit för att bli betjänad, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.” (Mark 10:42-45).
  • Guds rike handlar INTE om att vi människor/kristna ska föra himlen till jorden i egen kraft. Bibeln är tydlig med att det bara är Gud som kan upprätta sitt rike på jorden, att han kommer att göra det fullständigt en dag (då Jesus fysiskt kommer tillbaka). Varje gång människor försökt skapa ”himlen på jorden” eller ”paradiset på jorden” har det slutat med att vi istället lyckats skapa helvetet på jorden! Detta är särskilt tydligt i de uttalat ateistiska kommuniststaterna (Sovjet, Kina m.fl.). Det är med andra ord ingen bra idé att försöka eliminera människans ondska och egoism utan Jesus, det resulterar bara i att denna ondska tar sig ännu värre uttryck.
  • Guds rike är dock inte något som bara väntar i framtiden, det är något som Jesus kom med och som vi får leva i redan här och nu. ”Han [Jesus] sade: ”Tiden är inne och Guds rike är nära. Omvänd er och tro på evangeliet!” (Mark 1:15). ”Sedan Johannes döparens dagar tränger himmelriket fram…” (Matt 11:12a). Jesus besegrade mörkrets makter på korset, och lanserade med sin uppståndelse Guds nya skapelse i den här världen (den gamla skapelsen). Genom den Helige Ande som bor i varje pånyttfödd troende kristen finns Guds rike i varje kristen, och genom samma Ande som bor i oss kan vi leva ut – i den här världen – Guds rikes verklighet, kraft och principer.

Guds rike går inte att klämma in i någon politisk ideologi eller i ett höger- eller vänsterfack. Guds rike spränger alla sådana gränser, samtidigt som det sätter upp helt nya gränser. Tänker jag tala om för dig hur du ska rösta? Nej, men jag säger till dig att först söka Guds rike och hans rättfärdighet, att be för alla i ledande ställning (1 Tim 2:1ff), att följa Jesus och hålla dig till Guds ord, och sedan se till att du röstar med ett rent och gott samvete!  

En reaktion på “Kristnas politiska preferenser (och Guds rike)

  1. Roine Öberg

    En klarsynt analys av läget i kristenhetens kluvenhet i detta med politik och världslighet!
    Enda röst jag kunde ge med ett gott samvete var en soffliggarbön till vår Kung Jesus, att
    hans vilja får ske i all det som rör det världsliga runt om kring oss!

    Gud välsigne dig Simon.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *