Detta är kanske den viktigaste frågan som man kan ställa sig som människa. Hur får man evigt liv? Eller: ”Vad ska jag göra för att bli frälst?” (Apg 16:30). Nu ska vi titta lite på vad Bibeln svarar på denna fråga.

Vadå frälst?

”Frälst” är ett gammalt ord som betyder ’räddad’. När Bibeln säger att vi behöver bli frälsta menas alltså att vi behöver bli räddade. Men vad är det vi behöver bli räddade från? Petrus säger: ”Se till att ni blir räddade undan detta onda släkte” (Apg 2:40) – alltså från den ondska som finns i världen och människan (i oss själva). ”Alla är syndare” säger Paulus, och ”syndens lön är döden” (Rom 3:23, 6:23). Det var därför Jesus dog istället för oss genom att ta vår synd på sig själv – så att alla ”som tror på honom inte ska gå förlorade utan ha evigt liv” (Joh 3:16).

Många tror att man är ’kristen’ om man har kristna värderingar, om man är född i ett kristet land, har en allmän tro på en högre makt eller går till kyrkan då och då. Men det inte sant! Man behöver bli ’frälst’ – räddad – av Jesus!

Till religiösa människor säger Jesus: ”Ni forskar i Skrifterna därför att ni tror att ni har evigt liv i dem… men ni vill inte komma till mig för att få liv” (Joh 5:39-40). Skrifterna, alltså Gamla testamentet, pekade hela tiden på Jesus – men dessa människor såg det inte och missade vad ”det eviga livet” egentligen handlar om, nämligen: att ”lära känna… den ende Guden som är verklig” (Joh 17:3). Bibeln säger tydligt att ”den som har Sonen”, dvs Jesus, ”har livet. Den som inte har Guds Son har inte livet” (1 Joh 5:12). Har du Jesus? Finns han i ditt liv? Det är den väsentliga frågan som förändrar allt! Men hur går det till?

”För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt” (Matt 19:26). 

Lärjungarna frågar Jesus: ”Vem kan då bli räddad?” Svaret (som vi läser här ovan) blir att det är omöjligt för en människa att rädda sig själv och få evigt liv genom egna bedrifter! Det är helt enkelt en för stor sak, och vi kan inte lyfta oss själva i håret. Du får inte evigt liv och gemenskap med Gud genom att be oftare, gå till kyrkan oftare, göra goda gärningar oftare eller försöka bli en kristen eller bli en buddist eller bli en muslim eller något annat! Alla religioner försöker med det här fast på olika sätt. Men du har säkert märkt att det snarare tar liv och energi än det ger liv… Det som verkligen krävs är ett mirakel från Gud! I oss själva är vi hopplöst förlorade. Detta är en del av det kristna glada budskapet!

Född på nytt

Jesus kallar det mirakel som behövs att bli ”född på nytt” eller ”född från ovan” (Joh 3:3, 5), dvs. ”född av Gud”. Det finns inget annat sätt att bli någons barn (vilket vi ju alla redan vet av erfarenhet). Paulus skriver att ”det verkliga tecknet på att man tillhör Guds eget folk… är inte det bokstavliga, fysiska… utan det handlar om att Guds Ande får förvandla hjärtat” [det innersta i en människa] (Rom 2:29). Då blir man ”en ny skapelse i Kristus” (2 Kor 5:17). 

Men ingen kan föda fram sig själv. Det är därför Jesus kom för att dö på korset – han dog istället för dig för att du skulle få liv genom honom. Han bar all din skuld, allt som har skiljt dig från Gud, så att du genom honom kan stå skuldfri och benådad inför Gud. Bibeln säger: ”Våra synder bar han i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Och genom hans sår har ni blivit botade.” (1 Petr 2:24). Han gjorde för dig det du själv inte klarar av; han gav ALLT för dig, för han älskar dig! Det här är inte alltid lätt att förstå, men i korthet kan man sammanfatta det så här:

Vi har syndat. Synden leder till död och separation från Gud (i förlängningen det som kallas för helvetet). Jesus blir en människa och dör istället för oss för att han älskar oss så mycket. Eftersom han har dött för oss kan vi gå fria från syndens straff och få evigt liv. Han byter frivilligt plats med oss, så att vi får hans skuldfrihet, renhet och ställning inför Gud Fadern och han tar vår synd och straffet för den. När vi tror på honom och tar emot detta blir det som att vi aldrig syndat och inget ligger i vägen mellan oss och Gud.

Sedan gjorde Jesus något som är ännu mer ’omöjligt’ – han uppstod från de döda efter tre dagar! Och ”eftersom Jesus lever för evigt… kan han också helt och fullt frälsa dem som genom honom kommer till Gud” (Heb 7:24-25).

Genom sin död och uppståndelse har Jesus:

• Offrat sig istället för oss genom att bära våra synder och ta straffet! Hans blod renar oss från ”all synd” (1 Joh 1:7).
• Befriat oss från syndens makt och den skuld Guds lag visat att vi bär på!
• Besegrat djävulen och döden! Han bar också alla våra sjukdomar och smärtor.
• Försonat oss med Gud så att vi kan leva i gemenskap med honom (som det var tänkt från början)!
• Gett oss ett exempel på total osjälviskhet! ”Ingen har större kärlek än att han ger sitt liv för sina vänner” (Joh 15:13).

Vem Jesus är och vad han har gjort för oss är grunden för allt. Korset är det centrala i hela världshistorien, för vad som hände där förändrar allt. Det är ”en dårskap” för dem som inte tror och går förlorade, men ”för oss som räddas är det en Guds kraft” (1 Kor 1:18).

Det handlar inte om mig och det hänger inte på mig! Det handlar om Honom och det hänger på Honom! När Jesus dog ropade han ut: ”Det är fullbordat!” (Joh 19:30). Det finns med andra ord inget mer som behöver göras för att vi ska bli räddade än det han redan gjort! Inget. Därför är jag fri och full av glädje på grund av honom!

Blir alla räddade?

Nu till en annan viktig fråga. Blir alla då räddade, eftersom Jesus har dött för alla människor? Om allt hänger på vad Jesus har gjort för oss, och om du och jag inte kan rädda oss själva genom några gärningar – borde då inte alla människor bli räddade och komma till himlen? Det är som sagt en viktig fråga. Och det svar som Bibeln ger är ännu viktigare att vi känner till!

”Se till att ni blir räddade…” (Apg 2:40). 

Gud säger att han ”inte vill någon syndares död”, utan att han vill att ”alla människor skall räddas” (Hes 33:11, 1 Tim 2:4). Men hur blir det om jag som syndare själv inte vill ta emot Guds förlåtelse och räddning?

Det står att de som ”går förlorade” har blivit bedragna ”eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta” (2 Tess 2:10). Det är med andra ord inte Gud som hindrar någon från att bli räddad – nej, han har gjort allt han kan! Men vi själva kan välja att inte ta emot Guds räddning, och det är allvarligt. Jesus säger: ”Dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.” (Matt 25:46). 

Vi kan inte rädda oss själva, men vi måste ta emot och ge respons på det Gud har gjort om det ska spela någon roll i våra liv. Just eftersom vi inte kan rädda oss själva behöver vi ’ge upp’ och förtrösta på Jesus! Om du försöker rädda dig själv står du bara i vägen och hindrar Guds räddande verk i dig! ”Jag kastar inte bort Guds nåd”, skriver Paulus (Gal 2:21), vilket betyder att vi alltså kan kasta bort den… Gud tvingar ingen.

Så – hur (i praktiken) går det till när man tar emot evigt liv och räddning? Hur börjar det kristna livet? Det är den frågan vi ska ägna resten av det här inlägget åt.

1. Vänd dig om!

”Lämna synden och vänd om till Gud…” (Apg 2:38). 

Det här är det första Bibeln säger om att ta emot räddning och bli ’frälst’. ”Omvänd er och tro på budskapet” säger Jesus (Mark 1:15). Det betyder att du vänder dig till Gud för att få hjälp, något som blir helt logiskt när du insett att du inte kan rädda dig själv eller vara ’god nog’ för att komma till himlen.

Omvändelse i Nya Testamentet betyder ’sinnesändring’, alltså att ’tänka om’. Man går från en världsbild som säger att varje människa är sin egen herre till en världsbild som säger: ”JESUS är HERRE!” (Rom 10:9). Man vänder sig ifrån att tro att man själv alltid vet ens eget och andras bästa, till att lita på att Gud alltid vet ens allra bästa. Man har stått med ryggen mot Gud och haft en egen bild av vem han är eller kanske till och med förnekat hans existens, men helt plötsligt vänder man sig om och får se vem han verkligen är. Man vänder sig ”från mörker till ljus, från Satans makt till Gud” (Apg 26:18) och blir förvandlad!

Petrus går rakt på sak: ”Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade” (Apg 3:19) – dvs. när ni vänder om till Gud kommer han att utplåna era synder och aldrig mer komma ihåg dem! Och Johannes säger: ”Om vi säger att vi är utan synd, lurar vi bara oss själva… Men om vi bekänner våra synder för Gud, håller han sitt löfte och är god mot oss, så att han förlåter oss våra synder och tvättar oss rena från allt ont vi har gjort.” (1 Joh 1:8-9). 

Omvändelse betyder inte att du blir perfekt och aldrig mer kommer att synda, för så länge du lever i din förgängliga kropp kommer du ha kvar din svaga natur som inte vill underordna sig Gud (det Paulus kallar för köttet). Men det betyder att du ångrar din synd, gör ”sådana gärningar som hör till omvändelsen” (Apg 26:20) och av nåd håller blicken på Jesus, han som både förlåter dig för dina synder och kan hjälpa dig att växa i helighet, renhet och kärlek.

Omvändelse handlar om hjärtat. ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan om mig” (2 Mos 20:3), säger Gud, dvs. saker eller relationer som tar Guds plats i ditt liv. Utan att vi vänder om kan vi inte bli räddade!

När vi är hos Jesus finns ”ingen fördömelse” (Rom 8:1), men däremot en massa upprättelse. ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka”, säger han och fortsätter: ”Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse, utan syndare.” (Luk 5:31-32). 

2. Tro på Jesus

”Tro på Herren Jesus så blir du frälst” (Apg 16:31). 

Det här är det andra vi behöver veta om ’frälsningen’, och det viktigaste. Tron sammanfattar nämligen även det andra vi tar upp. Sann tro sätter fokus på Jesus och vad han har gjort, inte på oss själva och vår otillräcklighet. När fångvaktaren frågar: ”Vad ska jag göra för att bli frälst?” är svaret enkelt: ”Tro på Herren Jesus”. När folket frågar Jesus vad de ska göra för att utföra vad Gud vill säger han: ”Detta är Guds gärning, att ni tror på den som han har sänt” – alltså honom själv, Jesus Kristus (Joh 6:28-29).

”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.” (Joh 3:16). 

”Med hjärtat tror man och blir rättfärdig” säger Paulus (Rom 10:10). Att bli ’rättfärdig’ innebär att bli skuldfri inför Gud och få en rätt relation till honom. Och det är bara genom tro vi kan göras rättfärdiga och få frid med Gud. Tro är att lita på Gud och vad han genom Jesus har gjort för oss. Därför är tro på Jesus att ge ära och uppskattning till Gud. Och tvärtom är att inte tro själva grundsynden; Jesus säger: ”Synd: de tror inte på mig.” (Joh 16:9). Bibeln säger också att ”utan tro är det omöjligt att behaga Gud” (Heb 11:6). Ingen riktig kärleksrelation kan byggas utan att man tror och litar på varandra, och det är det Gud mest av allt vill att vi ska göra – våga tro, lita och förtrösta på honom. Då kan vi leva med honom i en fullkomlig kärleksrelation utan rädsla.

3. Bekänn Jesus

”Om du med din mun bekänner att Jesus är Herre… skall du bli räddad” (Rom 10:9). 

Den tredje saken Bibeln tar upp om hur man blir räddad är bekännelse. ”Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst” (Rom 10:10). Omvändelse har med hjärnan att göra, tro handlar om hjärtat, och nu kommer vi till munnen…

Om du inte har märkt det redan så finns det något förlösande i att få öppna munnen och tala ut vad som ligger på ens hjärta. När du talar ut orden ”Jesus är Herre” så händer det något, din frälsning blir liksom fullt färdig och ’kläckt’. Det blir en bekräftelse på vad Gud har gjort i dig.

Har du haft en ’vän’ som inte har vågat stå för att han eller hon känner dig någon gång? Då vet du att det inte känns bra. På samma sätt är det med Jesus. Han gillar när vi bekänner att vi tror på honom och vågar stå för att vi är hans vänner! Då kommer han också att bekänna dig inför Fadern: ”Den som bekänner mig inför människorna ska också jag bekänna inför min Far i himlen. Men den som förnekar mig inför människorna ska också jag förneka inför min Far i himlen.” (Matt 10:32-33).

”Jag skäms inte för det glada budskapet om Jesus…” säger Paulus. ”Det enda jag vill skryta över är att vår Herre Jesus Kristus dog på korset för vår skull.” (Rom 1:16, Gal 6:14). Du behöver inte heller skämmas över Jesus. Var stolt över att tillhöra Jesus och vara vän med ”Kungars Kung” och Universums Herre!

4. Låt någon döpa dig

”…och låt er alla döpas” (Apg 2:38). 

Nu är vi framme vid den fjärde och sista punkten. Om du har vänt dig till Jesus, tror på honom och bekänner honom som din Herre och vill följa honom resten av ditt liv ända in i evigheten så finns det inget naturligare än att du låter någon döpa dig i vatten. Till och med Jesus döptes och han talar om dopet som en självklarhet för de som tror: ”Den som tror och blir döpt skall räddas…” ”Gör alla folk till lärjungar [dvs efterföljare till Jesus]: döp dem i Faderns och Sonens och den Helige Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er.” (Mark 16:16; Matt 28:19). 

Alla som började tro på Jesus i Bibeln döpte sig på en gång – de väntade inte tills de var mer ’mogna’ eller hade fått en massa teologisk kunskap. Nej, reaktionen var: ”Här finns vatten. Är det något som hindrar att jag blir döpt?” (Apg 8:36). Det enda ’kravet’ var att de trodde på Jesus. (Men här tycker kristna från olika traditioner like olika om när och hur dopet i vatten ska gå till och vad villkoren egentligen är. Jag ger uttryck för min syn, men respekterar de som tycker annorlunda. Enligt min mening är inte vår frälsning beroende av dopet i vatten eller exakt hur det går till.)

När Paulus blev omvänd och började tro på Jesus sa en som hette Ananias till honom: ”Tveka inte… låt dig genast döpas och tvättas ren från dina synder.” (Apg 22:16).

Dopet är inte en religiös ritual; Bibeln säger att det verkligen händer något med oss när vi blir döpta. Vi blir döpta ”till gemenskap med Jesus Kristus”, och det står att ”när ni döptes… begravdes ju ert gamla jag tillsammans med honom. Och genom dopet har ni också fått nytt liv tillsammans med honom…” (Rom 6:3-11). I dopet begraver man alltså sitt gamla syndiga liv; symboliken är tydlig: man lämnar det gamla livet (utan Gud) och uppstår till ett nytt och evigt liv med Gud.

Om du vill döpa dig så ta kontakt med någon som tror på den Jesus Kristus som Bibeln talar om och själv har blivit döpt. Allra roligast är det om den person som lett dig till Jesus kan döpa dig (tycker jag).

Ett nytt liv!

”Ni har ju klätt av er den gamla människan med hennes gärningar och klätt er i den nya människan, som förnyas till rätt kunskap och blir en avbild av sin Skapare” (Kol 3:9-10). 

När man blivit räddad av Jesus så börjar ett helt nytt liv! Du blir en ”ny skapelse” och det är det som ”verkligen betyder något”. Det nya Livet – livet med stort L, det eviga livet – är JESUS som nu bor i dig genom personen den Helige Ande! Anden är en gåva från Gud, en vän som Jesus kallar för vår Hjälpare. Han uppenbarar Jesus och ger vishet och kraft. Från den stund du blivit en kristen vill Gud att du hela tiden ska låta dig ”uppfyllas av Anden” (Ef 5:18) – för det är Anden som gör dig mer lik Jesus och den han återskapat dig att vara.

Det nya livet är som ett frö inuti dig som är tänkt att växa och ”bära frukt” i ditt liv. Ge detta nya liv utrymme att växa och tänk på att det ibland kan ta lite tid! Det finns fortfarande en hel del gammalt skräp i oss som Guds Ande steg för steg kommer att städa bort. Men genom att umgås med Gud och hans Ord (Bibeln) blir ’fröet’ vattnat.

Den nya skapelsen i dig är totalt fri och ”kan inte synda, eftersom [den] är född av Gud” (1 Joh 3:9) – dess natur är istället att uttrycka ”tro som är verksam i kärlek.” (Gal 5:6). Du lever i en ständig förnyelse av ”ande och förstånd” (Ef 4:23). Den Helige Ande skapar i dig ”kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning” (Gal 5:22-23) – kännetecken på hur ditt ’nya jag’ är. Men detta är som sagt inget som blir färdigt på en gång.

En dag kommer det dock bli fullständigt färdigt! Bibeln säger att ”han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag” (Fil 1:6). Allt börjar, pågår och slutar med vad Gud gör av nåd, och han har lovat att ”aldrig lämna dig eller överge dig.” (Heb 13:5). Amen!