Följande är en rapport från en resa i syfte att undervisa pastorer i Nepal våren 2018 av mig och LarsOlov Eriksson.

Yttre förhållanden

Vi åkte med uppdraget att undervisa om de gammaltestamentliga profeterna. Undervisningen ägde rum på en plats vid namn Panauti, men vi bodde på ett hotell en bit därifrån – ca 25 minuters resväg med bil under nepalesiska trafikförhållanden – i Dhulikhel. Hotellets namn var D-woods och drevs av ett gäng unga hinduiska killar som vi både fick bra kontakt med och kunde evangelisera/vittna lite för på kvällarna.  Det märktes att de var intresserade av vår tro. En av dem tog särskilt ansvar för att den mat vi fick inte skulle göra oss sjuka, och han höll verkligen en ära i att få betjäna oss och servera oss olika typer av rätter till både frukost och middag. En rätt vi särskilt fastnade för kallas momos och består av ångkokta degknippen med malt kött inuti, ofta serverade tillsammans med en stark sås.

På dagtid åt vi i kyrkan där vi höll till med undervisningen, oftast blev det kyckling med ris och ens slags soppa eller sås av linser. Vi blev även välförsedda med (välsockrat) te, till bådas glädje då ingen av oss är kaffedrickare. De sista två nätterna av vår vistelse i Nepal bodde vi på ett hotell nära flygplatsen i Kathmandu, med gångavstånd till ett av världens äldsta hinduistiska tempelområden (vilket vi besökte en kväll) där festligheter, likbränning och kommers pågick i en enda röra.

Våra intryck av landet som sådant är att det är ett mycket vackert land, med höga berg, kullar, dalar och terrassodlingar, samtidigt som det också är väldigt nedskräpat, speciellt efter vägarna. Människorna var trevliga, öppna och välvilligt inställda till oss; vi kände oss aldrig hotade eller trängda, och då var vi flera gånger själva ute på kvällspromenader.

Det praktiska kring resor och dylikt förflöt smidigt och vi hade aldrig några problem med vare sig bagage, pengar eller byråkrati. Ingen av oss fick magbesvär eller drabbades av någon annan sjukdom, förutom att Simon hade en ihärdig förkylning hela tiden.

Schema och undervisning

Undervisningen följde i stora drag det schema vi gjort upp i förväg, och det visade sig vara en bra fördelning mellan oss. Vi var med på varandras lektioner och kunde på så sätt både veta vad som kom upp och komplettera varandra. Vid några tillfällen kunde vi också utmana varandra, vilket gav dynamik åt undervisningen och förebilder för dem vi undervisade. Vi tror att samspelet mellan oss lärare var ett gott bidrag till själva undervisningen. Enligt uppgift var totalt 29 församlingsledare anmälda till kursen. Några var pastorer, det är klart. Några var församlingsledare av något slag, och några verkade vara intresserade lekmän, troligen med uppdrag som cellgruppsledare och annat. Men alla verkade intresserade och deltog med engagemang.

Första veckan ägnade vi helt åt Jesajaboken. Andra veckan innehöll en genomgång av övriga profetiska böcker i Gamla testamentet. Undervisningen bestod av föreläsningar och gruppövningar; i något enstaka fall fick de individuella uppgifter. Vi hade ganska många övningar, och det tror vi bidrog till att hålla intresse och engagemang uppe. Vi försökte också variera övningarna så att deltagarna både skulle lära sig bibelstudiemetoder och få fundera på mer applicerande frågeställningar.

Följande är en kort summering av vad vi velat förmedla i vår undervisning om profeterna i GT:

• Det profetiska budskapets dubbelhet med dom och frälsning som genomgående tema.
• De gammaltestamentliga profeternas historiska och geografiska förankring.
• Den gammaltestamentliga profetians uppfyllelse i olika stadier: nära i historien, genom Kristus all Skrifts fullbordan, vid Kristi återkomst och yttersta domen.
• Betydelsen av att strukturera och organisera texterna också som förberedelse för predikan.
• De gammaltestamentliga profeternas undervisning om Gud, hans egenskaper och agerande.

Den sista kvällen anordnades en gemensam samling som avslutades med middag. Samlingen innehöll lovsång, nattvard (som LarsOlov ledde), bön för varje enskild deltagare, och vittnesbörd från deltagarna.

Några egna reflektioner

Det har varit oerhört givande att få göra detta tillsammans. Genom våra olikheter som personer har vi både lärt oss mycket av varandra och kompletterat varandra i den praktiska undervisningen. Vi var helt enkelt ett fungerade team trots att vi inte tidigare arbetat ihop.

Vår översättare gjorde ett fantastiskt jobb. Och vi tror att det hela blev bra översatt med tanke på att deltagarna till exempel skrattade när de skulle. Samtidigt är det naturligtvis inte enkelt att veta om allt vi ville säga gick fram. Kulturskillnaderna är trots allt stora. Men vi upplevde trots detta en närhet till många av deltagarna. De mötte oss med värme och tacksamhet, de skrev flitigt i sina anteckningsböcker, de ställde ibland frågor, de arbetade med energi med de övningar vi förelade dem och så vidare.

Det var även mycket uppmuntrande att höra vittnesbörd och berättelser om hur de olika deltagarna kommit till tro på Jesus och evangeliet. De flesta av dem vi intervjuade var före detta hinduer som blivit frälsta i samband med något slags mirakel genom bön till Jesus, oftast helande. Det verkar som att den kristna församlingen växer, trots förbud mot offentlig evangelisation i landet.

//LarsOlov Eriksson (präst & docent Gamla testamentet) & Simon Johansson (pastor & teologistuderande)