Den senaste tiden har Gud dragit min uppmärksamhet till det faktum att Jesus var fylld av nåd och sanning (Joh 1:14), med betoning på sanningsdelen av detta. Vi lever i en tid då sanningen av många anses vara relativ, vilket i sig är en märklig tanke då man måste omdefiniera vad sanning är för att kunna göra ett sådant påstående. Vi kristna frestas också att dras med i ett liknande tänk; framför allt kanske vi frestas att vara tysta och inte stå upp för sanningen därför att det är mer bekvämt, även fast vi är kallade att som Guds folk vara ”sanningens pelare och grundval” (1 Tim 3:15), samt ”hålla fast vid sanningen i kärlek” (Ef 4:15).
Jesus var fylld med både nåd och sanning – inte bara nåd och inte bara sanning. De två tillsammans är en oslagbar kombination! Ofta tenderar vi människor att luta över åt något av hållen (beroende på vår personlighet) och bli obalanserade, antingen till en flummig och billig nåd utan sanning (vanligare här i Sverige) eller till en hård och obarmhärtig sanning utan nåd. I mitt förra inlägg på HelaPingsten delade jag en predikan om nåd, så jag ska inte lägga tonvikten där i detta inlägg. Jag kan bara säga att jag tror att vi i mycket har missförstått vad nåd faktiskt är i biblisk bemärkelse.
Jesus är Sanningen (Joh 14:6), det gudomliga Ordet som var i begynnelsen hos Gud och blev människa (Joh 1:1, 14). Jesus är alltså Guds Ord personifierat och förkroppsligat, vilket inte betyder att Jesus och Bibeln är samma sak, och Gud talar alltid sanning. Det är därför Jesus i nästan samma andetag både kan säga att ”sanningen ska göra er fria” och ”om nu Sonen [alltså han själv] gör er fria blir ni verkligen fria” (Joh 8:32, 36). Jesus är Sanningen. Och han är definitivt inte någon relativist. Då skulle han inte konstant börja sina meningar med ”amen, amen säger jag er…” (amen betyder sannerligen). Han gör anspråk på sanningen som du antingen kan ta emot och tro på eller förkasta. Alternativet ”min sanning är min sanning och din sanning är din sanning” finns inte hos Jesus (Micael skrev nyligen ett inlägg om detta och liknande självmotsägande påståenden). Om det nu dessutom är så att det är sanningen som gör oss fria – vilket vi alla innerst inne faktiskt vet (oärlighet leder aldrig till frihet) – så är det viktigt att vi lever i sanningen och står upp för den så att andra också kan få uppleva frihet. Det är därför vi predikar (vilket betyder proklamerar) Guds Ord och tror att det faktiskt ska göra något med människor.
Kristna i Sverige och västvärlden i stort är svältfödda på Guds Ord. Bibelläsningen ligger långt under den nivå den legat på tidigare, och så också kunskapen om Bibeln och vad Gud faktiskt sagt. Detta leder till relativism bland kristna även i frågor där Bibeln är ganska klar och tydlig.
”Mitt folk går under i brist på kunskap.” (Hos 4:6a).
Detta är ett stort problem. Om vi inte vet vad sanningen är, så kommer vi att tro på lögnen. Om vi inte vet vad Gud tänker och säger i en viss fråga, kommer vi automatiskt att anpassa oss efter tidsandan i det omgivande samhället istället (Rom 12:2).
En av de viktigaste sakerna vi kan lära nykristna – och helst så tidigt som möjligt – är att ta till sig Guds Ord.
”Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken så att ni genom den växer upp till frälsning, när ni nu har smakat att Herren är god.” (1 Petr 2:2–3).
Den ”rena andliga mjölken” är Guds Ord (i Textus receptus, den grekiska grundtextsammanställning som KJV och Reformationsbibeln bygger på, finns ett tillägg i denna vers som förtydligar att det verkligen är Ordet som åsyftas). Det första en bebis gör efter födseln är att skrika efter mat. På samma sätt vill jag hävda att ett av de första tecknen på att en människa verkligen blivit född på nytt (=blivit en kristen) är en hunger och längtan efter Guds Ord. Oavsett är det tydligt att vi i det här Bibelordet uppmanas att längta efter Guds Ord. Varför? Jo, för att vi genom det kan växa upp i vår tro och frälsning. Jesus liknar Guds Ord vid mat när han citerar Gamla testamentet för satan: ”Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun.” (Matt 4:4). Det är svårt att se hur man kan växa upp andligt hälsosam utan den rätta andliga maten…
Enligt Bibeln finns ”vishetens och kunskapens alla skatter gömda” i Kristus (Kol 2:3). All kunskap som har evigt värde finns i Jesus. Bibeln handlar om honom, och när vi lär känna honom så som han är (inte som vi tycker att han ska vara) så lär vi också känna sanningen.
Genom att vara rotad i Guds Ord och leva i en kärlek till sanningen kan vi undvika många fallgropar och villfarelser.
”Med ondskans alla konster bedrar han [satan] dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta. Därför sänder Gud villfarelsens makt över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla de som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.” (2 Tess 2:10–12).
Utan kärlek till sanningen – som det verkar som att vi kan få ta emot från Gud, om vi vill – kommer vi att bli bedragna av krafter och makter långt över våra huvuden. Det är bekvämt att bortse från sanningen, kanske speciellt i den tid vi lever i. Politik, media och internet är fyllt av desinformation. Istället för sakliga samtal där argument prövas och bemöts blockeras vissa åsikter som inte är ”godkända”. Det är inte vägen fram till sanning. Även obekväma sanningar behöver få komma fram, annars kommer våra lösningar på de problem vi försöker lösa inte vara verkliga lösningar. När kyrkan inte heller har eller uttrycker kärlek till sanningen blir hon som en vindflöjel istället för en pelare, och kommer att följa de politiska trenderna istället för att lyssna till vad Gud säger och så bli en ledstjärna för dem som är vilsna i världen. När kyrkan är lika vilsen som världen blir det som Jesus säger om de religiösa ledarna på sin tid: ”Och om en blind leder en blind, så faller båda i gropen.” (Matt 15:14).
Jag vill avsluta detta inlägg med några råd till dig som inte vill bli bedragen:
1) Be Gud att ge dig en kärlek till och längtan efter Bibeln. Se till att bli rotad i Guds Ord så att du lär dig ”Guds vokabulär” och kan urskilja vad som kommer från honom och vad som inte gör det.
2) Se på Bibeln som din andliga mat och ”ät” regelbundet. Utan mat dör du eller förlorar din hälsa. Du behöver äta dagligen (ibland flera gånger per dag), och när du äter blir du stark och frisk.
3) Ta emot den kärlek till sanningen som Gud vill ge dig. Låt oss vara ärliga, ofta väljer vi att tro på lögnen därför att det är mer bekvämt. Men be Gud att ge dig kärlek till sanningen, och ta sedan emot den. Välj att ta reda på sanningen i varje fall där du är tveksam eller folk säger olika saker (i alla fall i de fall där det spelar roll).
4) Tro inte på lögner som handlar om att allt är relativt, att vi inte kan veta något om sanningen, eller att det inte är någon idé att diskutera olika idéer. Postmoderna tänkare tror inte på absoluta sanningar, och ser därför inte heller att det finns någon poäng med att diskutera olika idéer för att pröva vilka som är sanna. Istället för att skilja på sak och person försöker man då istället ”skydda” folk från allt som kan uppfattas som ”kränkande”; i själva verket blir detta en slags censurering där man inte tolererar dem som har åsikter vilka man själv inte uppfattar som toleranta. (Självmotsägelsen är ett faktum, men koherens verkar inte vara ett viktigt kriterium inom postmodernismen).
5) Lär dig att tänka logiskt. Detta är tyvärr en bristvara idag (av samma anledningar som jag tog upp i den föregående punkten). Men när du lär dig att tänka logiskt kan du både pröva argument och resonemang, samt formulera egna argument som är giltiga.
6) Våga stå upp för sanningen, även då det kostar på! Sanningen kan reta upp folk som vill tro en lögn, men den kan också lyfta av förblindelse och sätta människor fria! Låt inte din rädsla för vad folk ska tycka hindra dig från att i kärlek tala sanning.
Detta inlägg publicerades först på HelaPingsten.com
Är också troende. Kul att stöta på nån på nätet. Hoppas läget e fint! Sofie